Den här gången är vi själva i Åre tio dagar. Mysigt hemma med god mat och dryck, massa vintersport på TV för Kjell och skidåkning för mig.
När man åker skidor själv i Åre (och är pratglad som jag 😁) får man uppleva oväntade samtal med främlingar i liften, när man kört omkull i backen
och under fikapausen.
I Duved idag var det nästan tomt. Skönt efter fullt med folk i Åre under några dagar. Ändå fick jag ett kul samtal på svenska i liften med en kines. Han hade tagit sig från Hunan provinsen till Duved.
Lite otippat, tyckte jag.
- Nja, bara 9 timmar med flyg till Stockholm och sen vidare till Duved…
Han frågade glatt var jag bodde, och specifikt vilken del av Stockholm? Jag fick veta att han bott i Sverige 1994, att hans son nu arbetar på McKinsey i Stockholm och har en flickvän på Södermalm.
Och allt detta under en tur upp i Duveds linbana!
En annan udda episod hände för två dagar sen när körde jag omkull ordentligt. Under lunchen hade snön förändrats från perfekt hård men inte isig pist, till tung och blöt lössnö.
Plötsligt låg jag i snön med en stav i handen och ont i huvudet, medan skidorna och andra staven låg utspridda i pisten.
Så intressant att notera vilka som stannade för att fråga hur det gick med tanten. Först på plats var en ung ensam mamma med sin lilla skidåkare i famnen. "Det är för brant här för Lillen så jag tog honom i famnen".
Jo, tack det var tydligen för brant för mig också! Någon sekund senare stannade en ung tjej som var tydlig nybörjare och på engelska frågade om jag var OK. Raskt samlade de både kvinnorna ihop mina pinaler och vi kunde alla fortsätta. Så underbart att få hjälp på det här sättet!
Igår hade jag ännu ett fint möte. Denna gång under ett stopp för varm choklad på Fjällgården. Mycket folk, men jag hittar en plats mitt emot en ensam ung tjej. Vi kollar båda på våra telefoner (lätt hänt när man är ensam på "på lokal") men börjar snart ett samtal.
Snart berättar hon att hennes mamma just dött i njursvikt. Så sorgligt! Jag berättar att också min mamma dog tidigt vid 71 års ålder. Och nu förstår jag att den unga tjejen är 47, och jag som trodde hon var i 30-årsåldern!
Därefter följer ett fint samtal om hur våra fäder tog hand om våra mödrar under år av svag hälsa. Hennes pappa är vilsen, och sörjer förstås. Då kan jag inte hålla mig, utan berättar om hur min pappa efter ett år som änkling, startar en ny lycklig relation med en gammal familjevän.
Min pappa fick 15 extra lyckliga år med denna fina kvinna, som fortfarande är i livet men nu riktigt gammal. Vi enades om att min historia är för tidigt att dela med hennes far, men kanske senare.
Och sen skiljdes vi åt, båda glada över ett fint samtal.
Allt gott önskar jag er!
0 kommentar(er)
