Anna Karin

Kvinnan som kräver nytt matbord
Älskade matbord!

I förra bloggen efterlyste jag någon som kunde ta över vårdnaden för vårt stora massiva ekbord. Det fanns intresse från både Vallentuna och Uppsala, men utan att det riktigt fungerade.

Men sen gjorde Louise från kära "Lördagsgänget" slag i saken. (Det är vi som ridit dressyr ihop sen 2008). 

Och nu har bordet, efter 15 års tjänst hos oss, flyttat till Louise hus i Spanien där det passar perfekt. Så himla kul! 

När jag tänker tillbaka på mitt första lägenhet, en 1:a på Västmannagatan, så började det med ett litet matbord från farfar och farmors kök. Det perfekta partybordet!

Lätt att flytta in i rummet för att med iläggsskivor, samt uttjänta trädgårdsbord och stolar från föräldrarna, duka långbord till studentlivets fester. 

Roliga, dråpliga och romantiska minnen! Bäst var förstås festen när Kjell och jag blev ihop 💕

Mesta skratten kom nog den gången vännen Anders hade oturen att sitta sönder fyra (!!!) trädgårdsstolar. Anders blev förstås olycklig, men stolarna var ju verkligen helt slut.

Nästa matbord fick vi i inflyttningspresent av Kjells föräldrar när vi flyttade till vår första villa i Sollentuna. Ett runt bord för oss två som blev ovalt och stort när barnen kom. Två gånger fick det bordet flytta med till England och tillbaks. 

Så mycket kladdiga måltider och pyssel med barnen som det bordet fick uppleva. Dock inte optimalt med två iläggsskivor när mat och dryck ofta spilldes…

11 år och några hus senare blev det bordet över när det massiva ekbordet flyttade in. Så bra att jobbarkompis Åsa just då behövde extra bord till barnkalaset.

Väl hos Åsa på Lidingö blev bordet uppgraderat till familjens matbord under många år, fast med duk på… 

När Åsa och jag träffades i våras talade hon sig varm om hur bra bordet hade varit och hur vackra svängda ben det hade. Och vilka  roliga minnen som följde med i form av våra barns försök att skriva sina namn under bordet. 

Det hade jag helt glömt!

Och tänka sig - det bordet har nu efter 15 år hos Åsa vandrat vidare till Åsas granne. Så roligt att vårt bord från 1988 nu fått ett tredje liv!

Vem är då kvinnan som nu kräver ett nytt matbord? Inte är det jag, utan vår nya tavla.

(null)

Nya lägenheten på Telegrafberget är ljus med milda naturfärger och mycket fönsterpartier. Men när möblering och gardiner tycktes klart,  var det ändå något som saknades. 

Det behövs helt enkelt något som sticker ut, samtidigt som det  finns en stor vit tom vägg.  Under temat "A Splash of Colour" surfade Kjell på massa websidor för konst. Svårt att hitta rätt!

En stor kvadratisk tavla skulle passa bäst. Men oj, då kommer det tunga ekbordet inte alls passa in längre! 

Ja, ja, efter 15 år kanske man får skaffa nytt bord. I alla fall om det gamla får ett nytt hem.

Välkommen säger till vi vår färgstarka kvinna och det nya bordet.  Och tack till "Lördagsgänget" som hjälpte oss att inviga!

(null) 

Kram till er alla och glöm inte att tacka ert gamla köksbord för allt!