Vi firar Kjell i SchweizKjell har fyllt 70, och som vi har firat!Redan tidigt bestämde Kjell att han vill bjuda familjen till Schweiz och Lausanne, som har betytt så mycket för honom. Där tog Kjell sin MBA 1985 på IMD, International Management Institute, och fick vänner för livet.Nu blev det dags för barnen att få se det ”mytomspunna” Lausanne. Här arbetade pappa under hög press i olika gruppformationer med de övriga 60 MBA-studenterna från alla världens hörn.Kjells karriärplan var kristallklar. Först en examen från Industriell ekonomi i Linköping, jobb på svenskt industriföretag några år, följt av en utlandspostering och sen en MBA i Europa. Det blev rätt många år av kärlek på distans, men också många härliga möten och spännande samvaro i olika länder och städer.Födelsedagsresan diskuterades och planerades tillsammans med Lime Travel, som hjälpte oss att sy ihop resan.Flyget gick till Genève för att besöka den mytomspunna restaurangen Café de Paris Chez Boubier, där det världskända Café de Paris-smöretuppfanns 1930.Och här serveras bara en rätt! Just det, Entrecote Café de Paris. Trångt, festligt och gott på den fullsatta krogen intill Genèves centralstation. En enkel grönsallad först. Sen kommer stora fat in med grillad entrecote på en bädd av Café de Paris-smör. Och till det Pommes frites. Perfekt mört kött och ett gudomligt ”smör” enligt det, fortfarande hemliga, receptet.
Nästa dag vidare med lokaltåget till Lausanne och byte till tunnelbana ner till Lac Leman, eller Genèvesjön som vi kallar den. Här är det så vackert!
Vi bor fint i anrika Le Château d’Oushy omgiven av blommande körsbärsträd och magnolia. Till lunch möts vi av sommarvärme på hotellets terrass med utsikt över sjön. På programmet i Lausanne står besök på Kjells gamla skola och på Olympiska muséet, båda på promenadavstånd. Men innan dess hinner vi med en promenad längs sjön.
Jag brukar ju prata om att jag älskar berg och vatten. På den avdelningen ligger Lausanne i topp! Här nere vid den stora sjön omges man av vackra alper.

Vid IMD får vi ett varmt välkomnande när vi oanmälda stiger fram till receptionen. Kjell berättar att han tillhör MBA Class of -85 och genast ringer man till Alumni-avdelningen, medan vi bjuds på kaffe.
Två vänliga kvinnor från Alumni-avdelningen dyker snart upp, förtjusta över att Kjell tagit med hela familjen för att stolt visa sin gamla skola. Vi får en tur genom skolan som nu har helt nybyggda lokaler för MBA-studenterna. Företagens sponsring verkar gå bra.
Det blir många roliga samtal från Kjells tid här och hur det har förändrats. I MBA-studenternas nya byggnad finns auditorium, grupprum, kafé, lunchrestaurang och egen tvättstuga (!!). Ja, dom arbetar så hårt och det kan vara svårt att få tid för tvätt annars.
En udda detalj är den gammeldags svarta tavlan som ståtar ensam i de nya lokalerna. En av professornga kräver tydligen detta för sin undervisning, Så charmigt ändå!

Vi stannar två nätter i Lausanne där vi äter på Kjells gamla ”hak” från studenttiden. Även här trångt och mysigt med fler traditonella Schweiziska rätter som Viandes Seche (torkat oxkött) och ostfondue.
Under besöket på Olympiska muséet blir man påmind om hur viktig tanken om idrott som en del i fredsarbetet var när spelen startades. Det har stormat en hel del kring olympiska kommittén och otäcka saker har hänt under spelens historia. Men jag som hängiven ”sporttittare” blir i alla fall imponerad när man påminns om spelens stolta vision och försök att involvera alla länder, förnya och förbättra. Detta trots politiska svårigheter och misstankar/anklagelser om korruption.
Så går resan vidare till slutdestinationen Zermatt. I denna alpby finns allt. Vi bor i Zermatts gamla ursprungliga del vid det stora torget och kyrkan. Här finns historiska hotell och restauranger från tiden när bergsbestigning var det stora dragplåstret.

Även Zermatt är ett gemensamt minne från 1985. Då besökte Kjell och jag Zermatt tillsammans med Kjells vän Anders och min bror Per, för några dagars skidåkning. På den tiden var liftsystemet gammalt och uppdelat på mindre delar, som man valde mellan varje morgon. För att sedan ta en hästskjuts till liften!
Numera är liftsystemet toppmodernt och byn servas av en massa eldrivna minibussar. Här går kabiner, gondoler, tåg och vanliga liftar åt alla håll. Roligt också att systemet möjliggör skidåkning i både Schweiz och Italien.
Det gäller att hålla koll på vilken liftstation man ska gå av på och vilken linje man ska byta till. Samma princip som t-banan, fast mycket bättre utsikt! Notera hur gondolen konstruerats med maximal inglasning för utsikt såväl uppåt som nedåt! På tre dagar lyckas vi åka igenom det mesta av systemet och detta med bra snö och sol!
Och tack Carl för att du hade järnkoll på orientering, utifrån den omfattande och ibland svårtydda pistkartan!På Kjells födelsedag njuter vi av en avsmakningsmeny på en av två restauranger i byn med stjärna från Guide Michelin. Det blir både ett skådespel och en fantastisk matupplevelse!Vi inleder med champagne och Amuse-bouche, följt av tio små serveringar. Menyn följer fem teman Grönt, Skaldjur, Fisk, Kött och Frukt. Allt är utsökt och vackert serverat i konstnärliga uppläggningsformat.Sista dagen träffas vi alla på 3.000 m.ö.h. Här bjuder barnen på finlunch och strålande utsikt, inklusive den överallt närvarande ikoniska toppen av Matterhorn.En sista Afterski ski med champagne avnjuts på Kjells och min lilla balkong.Tack kära reskamrater för att ni gjorde Kjells födelsedagsresa till ett minne för livet!