Många flydde, medan andra sökte skydd i källare och begravdes direkt. Enligt historiska noteringar blev det ett 17 km högt moln av aska, pimpsten och annat material, men ingen lava. När folk sökte sig tillbaka kom ytterligare utbrott och staden blev då helt begravd.
Första tiden räddades/plundrades utvalda saker av värde och sen föll staden i glömska. Men sedan ett par hundra år av utgrävningar i modern tid är ca 3/4 av staden nu utgrävd. Och idag kan vi nutidsmänniskor från hela världen vandra runt på stadens gator och se hur livet levdes vid tiden före år 79. Så fantastiskt!
Detta är verkligen en världsunik attraktion med unikt välbevarade delar tack vare det skyddande
vulkaniska "täcket". Och det märktes minsann, med närmare 33.000 (!!!) besökare den dagen då vi var där.
Men området är stort och med flera in- och utgångar så fungerar det i alla fall. Vår rutinerade guide är ett proffs och lotsar oss effektivt runt till särskilt intressanta delar av den stora staden, anpassat efter var det bildats kö och var man direkt kommer fram.
Jag fascineras främst av två saker, medan andra fastnar för annat. För det första imponeras jag av strukturen för staden. Staden är uppbyggd kring ett strikt rutnät av "huvudgator" i en riktning, med mindre tvärgator som korsar. Tänk Manhattan!
Och huvudgatorna har övergångsställen! Med upphöjda stenar kunde man torrskodd ta sig över gatan som hade en liten lutning så att regnvatten transporterades bort.
För det andra känns det helt otroligt att se vackra mosaiker och delar av väggmålningar med färgen bevarad från år 79! Riktigt konstigt blir det att ibland också få gå över golv med 2000 år gammal mosaik…
Vi får oss också lite historiska anekdoter till livs.
Som när Pompeji gästades av en annan stad för att tävla i tornerspel och annat. Bråk utbröt mellan "supporters/aktiva" med döda och skadade till följd. Det ledde till att romerska överhögheten dömde ut ett hårt straff. Staden Pompeji fick 10 års totalförbjud att arrangera spel. Tänka sig…
När staden efter några år drabbades av en jordbävning (innan vulkanutbrottet) tyckte man synd om staden och lättade på förbudet. Hård, men också följsam politisk styrning!
En annan hemsk anekdot handlar om prostitution. Havet sträckte sig på den tiden närmare Pompeji, med hamn som trafikerades av mycket sjöfart. Staden hade en effektiv plan även för detta. Det fanns rader av särskilt byggda små rum för prostituerade och sjömän (och andra?) att mötas.
Kvinnorna kom (togs?) från andra språkområden. För att underlätta kommunikationen inför/under akten användes illustrationer på väggarna. Och även dessa är bevarade.
Prostitution var säkert lika hemskt då som nu med utsatthet, våld, sjukdomar och fattigdom. Men lite lustigt är det ändå
att idag få se ett 2000 år gammalt "smörgåsbord" av sexuella tjänster.
När vi lämnar utgrävningsområdet, med många av intryck och tankar, möts vi ab grönska och blommor bland små rester av husgrunder. Här står också en ny modern staty, av en polsk konstnär, med anledning av en särskild historisk händelse. Men den jag har helt glömt bort… 😁.
Så jag väljer att istället tolka denna vackra avslutning på vårt besök som en hyllning till alla människor som levde och dog i Pompeji 🩶🩶🩶
Allt gott från Italien!
0 kommentar(er)
