Anna Karin

Hej igen! 

Med ny säsong menar jag alltså vinter. Höst har jag upplevt sedan mitten av augusti. Då blev det tre veckor i Åre med massa vandring, inklusive "Konferens 2021" med Handelstjejerna. Långkalsonger och mössa hela tiden! Knasigt, men jag gillar ju det  😊

Första insatsen med siktet inställt på vinter är – gissa vad!?!

Det handlar det om prepp genom formgjutna innersulor till nya alpinpjäxor. Efter rengöring och uppvärmning kommer mina fötter på plats.  

När fötterna gjort sitt i den varma, mjuka blå massan läggs de uppvärmda specialsulorna i formarna för att bli anpassade efter mina fötter. Helt nytt för mig som kört med samma pjäxor i 20 år!

Jag berättar om mina knepiga tår efter 40 år i högklackat, men killen på Alpingaraget är inte imponerad. Han hittar minsann ett ny litet utmaning!

— Du har väldigt spetsiga anklar. Du får skydd för anklarna och en extra tåhätta innan du kliver i uppvärmda pjäxor och innerskor. Så skapar vi lite extra utrymme där det behövs.

Upp och stå i varma pjäxor i åtta minuter, följt av en stund med ett "kylomslag" runt pjäxorna för att fixera anpassningarna. Vilken utveckling sen jag sist köpte pjäxor! 

Men det bästa av allt – ett reglage för "gåläge" på pjäxorna. Nu blir det också lättare att komma i dom.

Toppen! Då behöver jag inte längre hoppas på lämplig småbarnspappa vid parkeringen som kan hjälpa tant på med pjäxorna… 

Jodå, det hände mig i vintras en riktigt kall dag med iskalla och därmed stenhårda pjäxor inför en skidstart i Björnen, dit jag tagit mig med bil. (Och därför inte som vanligt kunde ta på varma pjäxor redan hemma.) 

När jag sedan pratar med rid- och skidkompis Britt-Marie, förstår jag att "gåläge" på alpinpjäxor minsann funnits länge… Men kul i alla fall att få bli rejält imponerad när man uppgraderar sig på pjäxfronten efter 20 år! 

Efter denna "pjäxprepp" känner jag mig extra pepp och lyckas äntligen masa mig iväg till gymmet. Och tänk, det är riktigt kul att gå dit igen efter långt coronauppehåll. Sen blir man ju lite rörd när den unge städaren på gymmet hälsar glatt på mig. Jag måste ha gjort stort intryck!  Eller? 

Nja, jag tror egentligen att jag är den enda som hälsar på städaren och därför minns han mig. Men jag blir glad och peppad i vilket fall.

Det gäller att tolka allt positivt om det ska bli nån träning!

Allt gott!