Juldagarna är över efter mys med hela familjen i Åre. Kjell och jag är kvar några veckor till med lite olika besök att se fram emot. Den här julen njöt vi extra av att Åre Måleri & Kakel under hösten gjort ett fint jobb med vår lägenhet.
"Hammarbyrummet" är inte längre grön/vitrandigt och har i stället blivit vitt med svagt solgul fondvägg. Fast namnet verkar sitta…
Allrum med kökshörna och hall är också fixade, med fina lite ljusare färger och framför allt utan en massa märken i väggarna efter tidigare ägares förtjusning i väggprydnader.
Kökshörnan har blivit uppdaterad med ljusgrå bänkskiva och vitt kakel i stället för den nästan svarta skivan. (Avskyr svarta ytor i köket där alla smulor och allt damm syns perfekt!) Den utskjutande bardelen som var integrerad i den gamla bänkskivan är nu också borta. Och vips blev allrummet mycket större!
Nu kan vi ju behålla den stora supersköna soffan som två personer kan ligga i. Så bra!
Men när alla möblerna kommer på plats inser man förstås att något i möblemanget absolut inte platsar längre. Den praktiska, men lite skavda bokhyllan ser nu för anskrämlig ut. Så bort med den.
Vi använder gärna Åre köp och sälj för att skänka saker, men nu var det lite bråttom att få fint till jul. Så det fick bli tippen. Men skam den som ger sig, jag försöker först utan framgång intressera en av grannarna för bokhyllan. Fortsätter i stället på tippen där jag "säljer in" bokhyllan till en av anläggninges anställda. Toppen när saker får vandra vidare!
Tänker då alltid på min kära f d kollega Åsa som 2008 behöver extra bord och stolar inför ett barnkalas. Vi hade just flyttat till mindre hus och hade ett köksbord med massa skivor över.
Detta blev Åsas stora matbord under många år (med duk som dolde skavankerna från småbarnsåren). När hon många år senare inte behövde bordet längre, så gick det vidare till hennes granne och där lever det än 😊
Och vad händer när bokhyllan är borta? Kolla här, nu har vi en snygg vägg med extra takhöjd som är alldeles tom. Här behövs en ny tavla, säger Kjell. Jag som är så glad över tavlan jag fick i julklapp förra året, är helt med på noterna.
Vi kollar runt lite på lokala gallerier, men återkommer till fjällfokuserade Sofia Olsén som målat min julklapp förra året - oljan "Vårvinter i Ullådalen". Raskt in på nätet och Sofias hemsida.
Vi enas direkt om den stora tavlan "Dear meet" som visar ett nära möte renar emellan. Men kan man verkligen köpa en stor olja på nätet? Nej, vi måste först se att den passar här innan vi köper. Men samtidigt vill vi inte vill köra till Östersund och tillbaka (22 mil) för att se den live.
Jag ringer till Sofia och får genast ett bra förslag. "Vi åker till Åre varje helg och kan köra hem tavlan till er så få ni prova och se vad ni tycker över helgen". Stort tack för det!
Och så fin tavlan blev hos oss, särskilt när jag efter en massa (onödiga!) funderingar lyckas få upp den.
När tavlan kommer saknas upphängningsanordning. Sofias man som levererar säger glatt att den här hängs bäst direkt på en spik i väggen.
Men då sätter mina (rent teoretiska) funderingar igång. Hur ska det fungera? Blir inte tavlan för tung med sina 60*120 cm? Borde det inte vara bättre med små krokar med ögla och tunn ståltråd?
Sen jag ägnar en förmiddag åt att promenera runt Åre för att hitta lämpliga krokar, ståltråd och avbitartång, vilka saknas i den annars ganska välsorterade verktygslådan. Hittar det mesta, men inte tillräckligt små krokar. Gör ett sista försök och går in i ett galleri här i byn, där Kjell köpte vår första tavla av Sofia Olsén "Vårvinter i Ullådalen".
Hit skulle jag förstås gått direkt. Får all hjälp av kvinnan som förestår galleriet. Vilken ängel! Trots ansenlig ålder klättrar hon på en pytteliten pall (hur ska det här gå?!?) och rotar igenom mängder av små burkar med alla varianter på lösningar. Jag får i gåva lämpliga skruvar. Men också några enkla spikar, som enligt henne är den bästa lösningen…
Ännu en lektion i ödmjukhet för mig. Det är ingen idé att ha några egna teoretiska invändningar när en praktiker säger att det räcker med en spik!
Allt gott önskar jag er alla från en ett snöigt och kallt Åre
0 kommentar(er)
