Hej på er i sommarvärmen! Här i Åre har vi svala mornar och behaglig värme på dagarna. Så det blir frukost med dunjacka på balkongen.
Åre på sommaren är verkligen ett äventyr. Här finns en massa saker som jag inte vågar göra! Men kul i alla fall att titta på.
Den senaste veckan har svärmen av skärmflygare också fått tillskott av några dragflygare med en liggande flygställning under sina farkoster med fasta vingar. Kul att få se hela bredden av verksamheten i Åre skärm och drakflygklubb!
Fortfarande oklart om Kite surfarna som "flyger" fram över Åresjön tillhör flygklubben eller Åre slalomklubb.
Jo, du läste rätt! Åre SLK har sedan 2013 en seglingssektion med träning och tävling för ungdomar i Tvåkrona, en jolle som seglas av två personer. Fotbollssektion finns också minsann, tack vare konstgräsplan i Duved.
Adrenalinkickar hittar man förstås också i Åre Bikepark Downhill med cykling i branta, smala, slingriga och steniga stigar med stora dropp, hopp och andra farligheter.
Eller vad sägs om Zip line i skogen längs med branta pister? Fast jag måste ju erkänna att barnfamiljer faktiskt syns både i cykelbranterna och vid Zipline stationer...
Igår såg jag också en för mig helt ny grej - Mountaincarts. De ser ut som Gocarts med extra bred hjulbas bak och chopperstyre för att köra nerför i backarnas transportleder.
Det finns gröna och svarta turer att anmäla sig till samt extra tuffa turer för svensexor… Varför nämns inte möhippor här? Finns säkert en massa tuffa brudar som också vill köra hårt!
För er tuffingar kan jag också tipsa om Åre JumpYard som öppnar i höst. En riktigt stor inomhusanläggning byggs nu intill Holiday Club med trampoliner och klätterväggar.
Men Åres traditionella sommaraktivitet är förstås vandring. Åre etablerades i slutet av 1800-talet och då först som semester- och kurort för "luftturister", och tog fart när järnvägen till Åre invigdes 1882.
I veckan upptäckte jag ett litet museum i Bergbanans toppstation och fick lära mig mer. Tänk att jag under alla år missat Åre museet, rekommenderas! Visste ni till exempel att de första stora vintersporterna i Åre var curling samt bob och skeleton?
Fjällvandring däremot är långsam njutning. (Lite otippat att jag som är lite ruschig har fastnat för vandring!) Korta sträckor som har brant stigning kan ta hur lång tid som helst! Det blev extra tydligt i den brantare östra leden upp till Åreskutans topp 1420 m ö h.
Med dotter Caroline som vandringscoach och "draghund" gick vi upp en mulen dag. Caroline såg till att vi tog många pauser för dryck och energi under sista kilometern upp. "Man ska äta och dricka ofta även om man inte är hungrig".
Tack för det Caroline! Tyvärr inga bilder från toppen där molnen täckte hela utsikten. Men här kommer i alla fall en bild innan jag blir helt slut i sista klättringen.
Vi tar den längre västra, men inte alls lika branta leden ner från Åreskutan. Skönt! Efter en heldag på fjället är det härligt med bastu och en god middag hemma. Tack älskade Kjell för underbar renskavsgryta!
Två toppar till har jag nu hunnit med för egen maskin. Häromdagen blev det Totthummeln med 826 m ö h. Ner från Totthummeln fortsatte jag österut mot Björnen. Så kul att se Sadelns alla välkända backar ner mot Björnen i vacker sommarskrud!
Väl framme i Björnen efter 14 kilometers vandring blir målet Carins Krog. Har just insett att på sommaren är det After Hike eller After Bike som gäller i Åre. Inte dumt alls!
Igår var det dags för Mörvikshummelns topp med sina 896 m ö h. Berget är känt för sin svarta, oftast isiga puckelpist. I min ungdom hasade jag mig ner här, men i mogen ålder har jag resolut undvikit denna utmaning.
Jag satsar på den svarta vandringsleden rakt upp från toppen av VM6-ans lift. Med sol och gräsbeklädd backe ser det faktiskt inte så brant ut som i vinterns puckelpistbacke. Det är i alla fall rejält brant men ganska kort och jag belönas med fantastisk utsikt.
Det blir den långa flacka leden ner och avslutning med After Hike på Broken inne i Åre. Jag börjar lära mig!
Allt gott!
0 kommentar(er)
